Norman F. Ramsey

Norman F. Ramsey Nobelpristagare i fysik 1989
Född27 augusti 1915[1][2][3]
Washington[4][5][6], USA
Död4 november 2011[7][8][9] (96 år)
Wayland, USA
Medborgare iUSA[10][11][12]
Utbildad vidUniversitetet i Cambridge, [13]
Leavenworth High School,
Columbia University, filosofie doktor,
SysselsättningFysiker, universitetslärare, kärnfysiker[14]
ArbetsgivareColumbia University
University of Michigan
Carnegie Institution for Science (1940–1940)
University of Illinois at Urbana-Champaign (–1940)[15]
Harvard University (1947–1986)[13]
Politiskt parti
Demokratiska partiet
FöräldrarNorman F. Ramsey
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1954)[16]
Ernest Orlando Lawrence-priset (1960)[17]
Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (1974)[18]
IEEE Medal of Honor (1984)[19]
I. I. Rabi Award (1985)[20]
Rumford-priset (1985)[21]
Oersted-medaljen (1988)[22]
National Medal of Science (1988)
Nobelpriset i fysik (1989)[23][24]
Dirac-medaljen (1990)[25]
Einstein-priset för laserforskning (1993)
Vannevar Bush Award (1995)[26]
Hedersdoktor vid Harvard University (2006)[27]
Medlem av American Physical Society
John Jay Award
Redigera Wikidata
Norman Ramsey (vänster), Francis Perrin (mitten) och Robert R. Wilson (höger), 1970.
Norman Foster Ramsey (höger) med atombomben Little Boy, 1945.

Norman Foster Ramsey, Jr., född 27 augusti 1915 i Washington, D.C., död 4 november 2011 i Wayland, Massachusetts,[28] var en amerikansk nobelpristagare i fysik år 1989. Han tilldelades priset med motiveringen "för uppfinningen av metoden med separerade oscillerande fält och dess användning i vätemasern och andra atomklockor".

Han tilldelades halva prissumman. Andra halvan delades av amerikanen Hans G. Dehmelt och tysken Wolfgang Paul.

Ramsey studerade fysik vid Columbia University i New York. Han fick sin doktorsexamen där 1940. Han tog också en doktorsexamen vid University of Cambridge 1954. Från 1947 har han undervisat vid Harvard University och är sedan 1966 Higgins professor i fysik där.

1949 utformade Ramsey en metod att studera atomer genom att utsätta dem för två separerade oscillerande elektromagnetiska fält. De interferensmönster som då uppträdde gav möjlighet att med avsevärt ökad precision studera atomernas egenskaper. En sidoeffekt av metoden var att atomernas svängningar i de elektromagnetiska fälten kunde användas till att mäta tid med oerhörd precision. Denna teknik har utnyttjats vid konstruktion av cesiumatomur. På 1950-talet deltog Ramsey i utvecklingen av vätemasern, en mikrovågsstrålande släkting till lasern.

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Norman-Foster-Ramseytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6fr000f, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 80025230, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norman Ramsey dies at 96; Nobel winner's work led to MRI machines (på engelska), Los Angeles Times, 9 november 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ David Wineland, Norman Ramsey (1915-2011)., vol. 480, 7376, Nature, 7 december 2011, s. 182, 10.1038/480182A, PubMed-ID: 22158235, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Physicist's research led to the atomic clock and a Nobel prize (på engelska), The Sydney Morning Herald, 14 november 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Norman Ramsey Dies at 96; Work Led to the Atomic Clock (på engelska), The New York Times, 6 november 2011, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Week ending Saturday, November 5, 2011, Life In Legacy (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.nndb.com .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.nndb.com .[källa från Wikidata]
  12. ^ NNDB, NNDB person-ID: 028/000099728.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Norman Foster Ramsey, Jr. (på engelska), The Harvard Gazette, 16 juli 2015, läs online, läst: 26 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  14. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20201087541, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  15. ^ 1940.[källa från Wikidata]
  16. ^ National Military Establishments and the Advancement of Science and Technology: Studies in 20th Century History (på engelska), läs online, läst: 27 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, science.osti.gov .[källa från Wikidata]
  18. ^ Davisson-Germer Prize in Atomic or Surface Physics, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.ieee.org .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, ieee-uffc.org .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.aapt.org , läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
  23. ^ The Nobel Prize in Physics 1989, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  24. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.science.unsw.edu.au , läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
  26. ^ Vannevar Bush Award Recipients (på engelska), National Science Board, läs online, läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.harvard.edu , läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
  28. ^ The New York Times - Norman Ramsey Dies at 96; Work Led to the Atomic Clock

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]