Louis Néel

Louis Néel Nobelpristagare i fysik 1970
Louis Néel, 1970.
FöddLouis Eugène Félix Néel[1]
22 november 1904[2][3][4]
Lyons tredje arrondissement[1], Frankrike
Död17 november 2000[2][4][5] (95 år)
Brive-la-Gaillarde[1], Frankrike
Begravdcimetière d'Enlias[6]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole normale supérieure,
Lycée du Parc
vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris
Strasbourgs universitet
Lycée Saint-Louis
SysselsättningFysiker, universitetslärare, forskare[7]
ArbetsgivareCentre national de la recherche scientifique
Institut polytechnique de Grenoble
Université Grenoble Alpes
Strasbourgs universitet
Utmärkelser
Félix Robin-priset (1938)[8]
Médaille Blondel (1948)
Holweck-priset (1952)[9]
Riddare av Orden för sociala förtjänster (1963)
Tre fysikers pris (1963)
CNRS guldmedalj (1965)[10][7]
Utländsk ledamot av Royal Society (1966)[11]
Nobelpriset i fysik (1970)[12][13]
Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1978)
Storkorset av Nationalförtjänstorden
Concours général
Kommendör av Akademiska palmen
Croix de Guerre
Storkors av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Louis Eugène Félix Néel , född 22 november 1904 i Lyon, död 17 november 2000 i Brive-la-Gaillarde, var en fransk fysiker.

Néel studerade vid Lycée du Parc i Lyon och därefter vid École Normale Supérieure i Paris. Han tog sin doktorsgrad vid universitetet i Strasbourg.

Néels bidrag till fasta tillståndets fysik har hittat många användbara tillämpningar, särskilt i utvecklingen av förbättrade datorminnen. Omkring 1930 föreslog han att en ny form av magnetiskt beteende kan finnas, kallat antiferromagnetism, i motsats till ferromagnetism. Över en viss temperatur (Néel-temperaturen) avstannar detta beteende. Néel påpekade 1947 att material också kunde uppträda med ferrimagnetism. Han har också gett en förklaring av den svaga magnetismen hos vissa stenar, vilket möjliggör studier av historien för jordens magnetfält.

Néel delade 1970 års Nobelpris i fysik med Hannes Alfvén och fick det med motiveringen ”för grundläggande insatser och upptäckter rörande antiferromagnetism och ferrimagnetism som lett till betydelsefulla tillämpningar inom det fasta tillståndets fysik”. [14]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c] matchID, matchID-ID: caPEW78rV0Ud, läst: 22 maj 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bz6fhz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00002047, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: neel-louis-eugene-felix.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00456810030866.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.sfpnet.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.sfpnet.fr .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, wikif.hypotheses.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 259, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ The Nobel Prize in Physics 1970, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ Bra Böckers lexikon,1978

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]