Prothtal

Prothtal, uppkallat efter matematikern François Proth, är inom talteorin ett tal av formen

där är ett udda positivt heltal och är ett positivt heltal sådant att . Utan den sistnämnda termen skulle alla udda heltal större än 1 vara Prothtal.[1]

De första Prothtalen är:

3, 5, 9, 13, 17, 25, 33, 41, 49, 57, 65, 81, 97, 113, 129, 145, 161, 177, 193, 209, 225, 241, 257, 289, 321, 353, 385, 417, 449, 481, 513, 545, 577, 609, 641, 673, 705, 737, 769, 801, 833, 865, 897, 929, 961, 993, 1025, 1089, 1153, 1217, 1281, 1345, 1409, … (talföljd A080075 i OEIS)

Cullental (n · 2n + 1) och Fermattal (22n + 1) är specialfall av Prothtal.

Prothprimtal

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Prothprimtal

Ett Prothprimtal är ett Prothtal som även är primtal.

De första Prothprimtalen är:

3, 5, 13, 17, 41, 97, 113, 193, 241, 257, 353, 449, 577, 641, 673, 769, 929, 1153, 1217, 1409, 1601, 2113, 2689, 2753, 3137, 3329, 3457, 4481, 4993, 6529, 7297, 7681, 7937, 9473, 9601, 9857, 10369, 10753, 11393, 11777, 12161, 12289, 13313, … (talföljd A080076 i OEIS)

Om ett Prothtal är ett primtal kan testas med Proths sats som säger att ett Prothtal är primtal om och endast om det finns heltal för vilka följande gäller:[2]

Det största kända Prothprimtalet (2010) är .[3] Det hittades av Konstantin Agafonov och tillkännagavs den 5 maj 2007.[4] Det är också det största kända icke-Mersenneprimtalet.[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Proth number, 18 december 2013.
  1. ^ Weisstein, Eric W., "Proth Number", MathWorld. (engelska)
  2. ^ Weisstein, Eric W., "Proth's Theorem", MathWorld. (engelska)
  3. ^ Chris Caldwell, The Top Twenty: Proth, from The Prime Pages.
  4. ^ Press Release by Seventeen or Bust Arkiverad 19 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.. 5 May 2007.
  5. ^ Chris Caldwell, The Top Twenty: Largest Known Primes, from The Prime Pages.